Hon har precis återhämtat sig från en krasch, haft en eländig träningsvår och har ändå redan bestämt sig för att elitsatsa även 2024. Askersunds mountainbikedrottning Stina Sjöberg tävlar för Team She Rides i bland annat Långloppscupen. Men vad är det egentligen som driver cyklisten som blivit en av Bergslagen Cyclings frontfigurer?

Det är lätt att undra vad som driver någon som är så snabb. I fredags blev hon näst snabbast i mål på MTB-Vättern. På lördag är det dags för att köra runt hela sjön på mindre än nio timmar med Team Askersund. Förra årets långloppscup avrundades med tio mil i ordentligt hällregn under Bockstensturen. Stina hade en snittfart över 20 kilometer i timmen och blev femma in.

Hästar, löpning och gym var de stora intressena under uppväxten. I 17-årsåldern hittade Stina till mountainbiken. Till en början var cyklingen mest en härlig motionsform för Stina. Hon och en kompis sporrade varandra att träna MTB.

- Vi körde ofta en backe som var otroligt jobbig. När vi var nybörjare gick det väldigt sakta där. Men så blev vi bättre, och det märktes särskilt i den backen. Efter ett tag gick det betydligt snabbare uppför. Det gav en kick och en vilja att träna mer och hårdare.

Trillade in i tävlandet

Att cykla lopp var någonting Stina “trillade” in på efter hand. Det började med MTB-Vättern 2006. Hon beskriver det som att det gick helt OK att trampa de knappa fyra milen runt Borensberg då.

Tävlingarna blev allt fler och åtta år senare 2014 var det dags för det första långloppet Billingeracet. Där kände hon sig helt ur form och det gick “otroligt långsamt”. Men skam den som ger sig. Nästa år gick det fortare. Ju mer hon cyklade och tävlade, desto mer växte intresset.

- Jag går alltid “all-in” för det jag gör och det har ju sina för- och nackdelar. Jag sätter otroligt höga krav på mig själv, ibland kanske lite för höga. Det har dock blivit bättre med åren. Idag är jag bättre på att ge mig själv en klapp på axeln. Oavsett vad försöker jag alltid att ha kul.

Coachning gav mer kvalitet

Stinas grundinställning var att hon bara skulle göra mer av det hon ville bli bättre på. Men så kom hon till en punkt där hon inte visste hur hon skulle göra. Den hårda träningen resulterade i långa sjukdomsperioder, så efter att dottern Frida föddes 2018 bestämde sig Stina för att ta hjälp av en coach för att hitta rätt i träningen.

- Att gå till en coach var helt rätt i det ögonblicket. Jag fick hjälp att inse att det kanske inte bara var den hårda träningen som gav resultat. Att kvalitet är minst lika viktigt som kvantitet för att bli bättre. Och så det där med återhämtning…

Återhämtning är inte helt enkelt som småbarnsförälder. Att bara lägga sig på soffan efter träningen är inget alternativ. Maken har också ett stort cykelintresse, det hjälper förstås en hel del men att få ihop livet med träningar och tävlingar kräver sitt livspusslande.

En lösning har varit att hitta på utflykter med familjen som kan kombineras med träningspass. Men en hel del annat prioriteras bort, och då händer det att Stina undrar vad det är hon håller på med.

- Men jag mår så mycket bättre av att träna och då orkar jag också vara en bättre mamma.

Att bo i ett av landets bästa cykelområden med miltals av fina grusvägar och stigar underlättar också för att få till träningen i familjevardagen. En av favoritturerna startar vid Stinas dörr och styr mot lederna kring Rönneshytta. 

- De snabba sandiga stigarna på Rönneshyttarundan är perfekta för intervallträning. Det får inte vara för tekniskt när jag tränar intervaller. Då ska det bara gå att ösa på.

På lördag hejar vi på Stina och Team Askersund, stort lycka till Stina med både turen runt sjön och resten av säsongen!

Text: Bergslagen Cycling
Foto: Terése Classon Sundh